Finansierade forskningsprojekt

Vid 2016 års utlysning fick Skolforskningsinstitutet in 122 ansökningar om forskningsbidrag. Av dessa får sju projekt dela på närmare 30 miljoner kronor över en period på tre år.

Lärande i och av lek

Vi vet i dag inte tillräckligt mycket om lekens utvecklande potential, och hur leken kan utgöra grund för aktiviteter i förskolan där lärare försöker utveckla barnens förståelse och förmågor. Målet med det här projektet är att skapa ny kunskap om hur det går att utforma en didaktik för förskolan på ett sätt som inte utesluter leken, utan i stället är uppmärksam på barnens lek och bygger undervisningen i dialog med denna.

Forskningsledare: professor Niklas Pramling, Göteborgs universitet

Förmågan att föra och följa algebraiska resonemang – utmaningar för undervisningen i grundskolan och gymnasiet

Kunnande i matematik handlar till stor del om att föra och följa matematiska resonemang. Ett viktigt område är algebraiska resonemang. Målet med detta projekt är att utveckla undervisningen för att förbättra elevernas lärande på olika nivåer i grundskolan och gymnasieskolan. Learning study används som forskningsmodell. Projektet genomförs i samverkan med Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) och Stockholms universitet.

Forskningsledare: professor Inger Eriksson, Stockholms universitet

Kan effektivare samspel i klassrummet förbättra språkutvecklingen?

Andelen elever som behöver stöd för att utveckla ett bra språk ökar. Samtidigt är många lärare osäkra på hur de bäst stöttar elevernas språkutveckling i klassrummet. I det här projektet ska man undersöka effekterna av ett fortbildningsprogram på lärare och elever. I detta tränar lärare tekniker och kommunikationsstrategier för att förbättra elevers språkliga färdigheter.

Forskningsledare: professor Birgitta Sahlén, Lunds universitet

Nytt lärande genom animerad kemi

Den här studien fokuserar på de tidiga årens NO­-undervisning om luft och vattnets fasövergångar. Projektgruppen ska studera hur lärarnas undervisning och elevernas lärande utvecklas när nya didaktiska idéer och digitala redskap möter den traditionella NO-­undervisningen. Det gör man genom att utveckla och pröva en undervisningsmetod som bygger på digitala animationer för kemiundervisningen i grundskolans
år 3 och 4.

Forskningsledare: professor Magnus Hultén, Linköpings universitet

Digitala verktyg för att förstärka matematikundervisningen

Den digitala tekniken är i dag en självklar del av samhället. Det har också gjorts många försök att använda den digitala tekniken som ett pedagogiskt verktyg, bland annat inom matematiken. Men resultaten har inte motsvarat förväntningarna. Inom detta projekt vill man utveckla lärares förmåga att använda digitala hjälpmedel för att göra matematikundervisningen mer effektiv.

Forskningsledare: professor Per Nilsson, Örebro universitet

Förskolan – en aktör för att skapa möjligheter och möten för nyanlända barn

Det har visat sig att barn som är födda utanför Sverige får sämre skolresultat än barn som är födda här. Till stor del antas detta bero på att nyanlända barn inte tas emot på tillräckligt bra sätt och inte får samma möjligheter i skolan som barn födda i Sverige. Förskolan är en viktig faktor för ett framgångsrikt integrationsarbete. Med detta projekt vill man bidra till att hitta nya sätt för förskolan att vara en så bra startpunkt som möjligt för alla barn.

Forskningsledare: fil.dr Anne Harju, Malmö högskola

SO-undervisning på solidare vetenskaplig grund – att utveckla undervisning kring samhällsfrågor

SO-ämnena har en central roll för att ge eleverna sammanhang och överblick kring de samhällsförändringar som pågår runt dem, i landet och i världen. Genom att undervisningen tar upp relevanta samhällsfrågor kan eleverna få större möjligheter att hantera de utmaningar som de kommer att ställas inför i framtiden. Målet med detta projekt är att ge lärare bättre verktyg att förankra SO-undervisningen i vetenskapen.

Forskningsledare: docent Martin Stolare, Karlstads universitet