Forskningsprojektet beviljades bidrag vid institutets utlysning 2019.
Varför är forskningen viktig?
Utgångspunkten för projektet är en elevaktiv och undersökande metod som i engelskspråkig litteratur benämns ”enquiry”. Internationell forskning visar att metoden har stor potential för elevers lärande. Den fungerar ofta både motiverande och kvalificerande då den ställer krav på att elever tillämpar kunskaper och utforskar frågor som har givna svar. Samtidigt ställer metoden stora krav på lärares förberedelse och organisation av undervisningen. Erfarenheterna visar att lärare behöver utveckla en enquiry-kompetens. Arbetssättet behöver också prövas ytterligare i en svensk skolkontext för att avgöra vilket lärande som möjliggörs.
Projektet är angeläget på flera sätt. Det sätter fokus på lärares ämnesdidaktiska kompetenser att förbinda planering med metodologiska övervägningar och uppföljning. Det sätter även fokus på lärares kollegiala lärande i relation till metodutveckling. Forskningsdesignen ger oss möjligheter att undersöka metodens effekter på elevers lärande.
Projektets frågeställning
Syftet är att utforska dels vad som utmärker lärares enquiry-kompetens och hur en sådan kan utvecklas i kollegial samverkan, dels hur metoden påverkar elevernas lärande.
- Vilka effekter får enquiry för elevers lärande?
- Vad utmärker lärares enquiry-kompetens när det gäller konstruktion och genomförande av en enquiry-grundad undervisning?
- Hur bidrar den kollegiala inramningen till lärares förmåga att arbeta med enquiry-grundad undervisning?
Hur ska projektet genomföras?
Genomförandet kan beskrivas med utgångspunkt i våra forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan besvaras genom kartläggningar av elevers förståelse genom för- och eftertest. Data består av skriftliga elevsvar samt ljudinspelningar av elevers gemensamma samtal efter genomförd enquiry. Den andra forskningsfrågan besvaras genom att lärare utprovar metoden i sin undervisning och samlar forskningsdata från planering, genomförande och efterarbete. Data omfattar lärares arbetsmaterial, ljudupptagningar av lärares samtal, lärares reflektioner i forskningsdagböcker samt utvalda ljudupptagningar från lektioner, som bildar underlag för diskussioner på seminarierna. För att undvika dataöverlastning kommer specifika episoder att fokuseras där centrala problem, aspekter eller vändpunkter i relation till enquiry-ansatsen synliggörs. Den tredje frågan besvaras genom observationer, intervjuer och arbetsmaterial med deltagande lärare. Data består av ljudupptagningar från observationer och intervjuer.
Hur är projektet uppbyggt och hur involveras verksamma i skolan?
Projektet är uppbyggt runt en seminarieserie där deltagande lärare och forskare samarbetar med att planera, genomföra och utvärdera enquiry-undervisning. Deltagande lärare utprovar och beforskar metoden i sin egen undervisning. Forskningen är intervenerande och genomförs under 2 år tillsammans 15–20 lärare. Deltagande lärare är verksamma i grundskolans högstadium och gymnasieskolan i historia, religion eller samhällskunskap. Deltagande elever återfinns därmed i de deltagande lärarnas klassrum.
Projektgrupp
Therese Britton, fil.dr, Globala gymnasiet
Ulrik Holmberg, fil.lic., Globala gymnasiet
Maria Johansson, fil.dr, Globala gymnasiet
Patrik Johansson, fil.dr, Globala gymnasiet
Kenneth Nordgren, projektledare, professor, Karlstads universitet
Läs mer om forskningsprojektet på Karlstads universitets webbplats.