Forskningsprojektet beviljades bidrag vid institutets utlysning 2023.
Projektets syfte
Narrativ (berättande) lek där barn och vuxna gemensamt är engagerade har visat sig vara en central plattform för barns utveckling och lärande av flera förmågor. Lek som innefattar fantasi är därför centralt för akademiskt lärande i många ämnen. Att läraren har en central betydelse för barns deltagande i denna typ av lekar är visat i tidigare forskning. I detta projekt riktar vi nu blicken mot barns perspektiv för att studera vad föreställningsförmåga innebär. Vi ska också undersöka hur narrativ kan utvecklas inom lekresponsiv undervisning och hur barns föreställningsförmåga förändras över tid genom deltagande i denna typ av undervisning.
Varför är forskningen viktig?
Det är känt att lek är centralt för barns lärande och utveckling, men vad fantasi och föreställningsförmåga består av, och hur det kan stöttas, är något som ofta tagits för givet. Det har också förekommit idéer om att vuxna inte ska leka tillsammans med barn, för att leken ska vara barnens egen domän. Genom projektet kan förskolans vetenskapliga grund stärkas och utvecklas. Narrativa lekar som innefattar fantasi ger utrymme för att träna inlevelseförmåga i andra människors känslor och perspektiv. Tidigare forskning pekar på att detta är centrala kunskaper för människor i en fungerande demokrati och något som börjar tränas i förskolan.
Lekresponsiv undervisning
2016 finansierade Skolforskningsinstitutet ett projekt som syftade till att utveckla en undervisningsteori för förskolan som integrerar lek och undervisning. Projektet resulterade i didaktiken som kom att kallas lekresponsiv undervisning. Denna didaktik är utvecklad i samarbete mellan forskare med kunskap om utvecklingspedagogik och kommunikationsforskning, och förskollärare och förskolerektorer med erfarenhet av förskolans praktik.
Projektet har lett till ett utvecklat professionellt språk som möjliggör för förskollärare att i sin vardag kunna tala om barns lärande, och att se nya och utvecklade sätt att bedriva undervisning som inte utesluter lek. En central aspekt av lekresponsiv undervisning har visat sig vara att skifta mellan fantasi och vedertagen kunskap. Detta kan ske genom att fantasin sätter ramar för lekar som leder till utmaningar i ”verkligheten” (hur kan vi bygga ett hus till nallen som är tillräckligt stort?), men också det omvända, att fantiserandet och berättandet utgör utmaningen (om vi leker att denna soffa är en buss, vart skulle vi kunna åka och vad skulle kunna hända?).
Hur projektet ska genomföras?
Projektet kommer att genomföras i två cykler om vardera ett år. En cykel består i att förskollärare från två olika förskolor deltar i workshops om lekresponsiv undervisning och narrativ lek tillsammans med forskare. Till varje workshop tar lärarna med sig videofilmer från sin verksamhet, där de dokumenterat när de leker tillsammans med barnen. Filmerna blir föremål för analys av hur narrativ kan utvecklas och hur barn och lärare deltar. Interaktionsanalys utifrån ett sociokulturellt perspektiv kommer att tillämpas.
Tre gånger under ett år besöker forskarna förskolorna och gör fokusgruppssamtal med grupper av barn. Samtalen är utformade så att barn utifrån en riggad situation får utrymme att ge uttryck för sin föreställningsförmåga. Samtalen analyseras utifrån ett fenomenografiskt perspektiv för att teoretisera vad fantasi och föreställningsförmåga består i och hur det kan utvecklas över tid genom deltagande i förskolans praktik. Efter ett år genomförs nästa cykel med två nya förskolor och nya barngrupper.
Projektets uppbyggnad
Projektet är en utveckling av ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Stenungsunds kommun som pågått sedan ett par år. Kommunen är medlemmar i nätverket Praktikutveckling, utvecklingspedagogik och förskoleforskning (PUFF)
Under 2022–2023 har kommunens alla rektorer, förste förskollärare och specialpedagoger deltagit i vetenskaplig handledning och fortbildat sig inom lekresponsiv undervisning. Denna didaktik implementeras nu i kommunen och fyra förskolor kommer att engageras i FILUR-projektet. Förskollärarna kommer att generera forskningsdata genom att videofilma i sin verksamhet, samt delta i analysworkshops. De är också med och utformar den lekresponsiva undervisningen i sina förskolor.
Projektgrupp
Under första året kommer förskollärare från Spekeröds och Brudhammars förskola i Stenungsund att delta. Under andra året deltar två nya förskolor från samma kommun. Från Göteborgs universitet deltar professor Cecilia Wallerstedt (projektledare), professor Camilla Björklund och lektor Magnus Karlsson, alla vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Forskarna ingår i forskningsmiljön FÖRLEK (Förskolan, lek, lärande och didaktik).