 Informationsblad (pdf) |
 Sammanfattning (pdf) |
 Fulltext (pdf) |
Beställ en tryckt forskningssammanställning kostnadsfritt längst ner på denna sida.
Syftet med den här systematiska översikten är att sammanställa forskning som verksamma inom skolan kan använda för att utforma undervisning på vetenskaplig grund kring skolans demokratiuppdrag. Översikten svarar på frågeställningen:
Vilka arbetssätt i undervisningen främjar elevers demokratilärande?
Arbetssätt i undervisningen får konsekvenser för demokratilärandet
Det är viktigt att sätta resultaten i relation till andra faktorer som kan påverka demokratilärande. Med detta sagt är en viktig slutsats att lärares arbetssätt och didaktiska val får konsekvenser för elevers demokratilärande. En undervisningsmetod behöver dock inte vara bättre än en annan, utan olika metoder kan gynna olika aspekter av elevers demokratilärande. Men undervisningen kan också påverka olika elevgrupper på olika sätt.
Elevers demokratilärande
Översiktens samlade resultat ger stöd för att undervisning som till hög grad involverar elever är gynnsam för att främja deras demokratilärande, både vad gäller kunskaper, förmågor, attityder och värderingar. Demokratifrämjande undervisning förutsätter till viss del att eleven står i centrum; för att lära demokrati behöver elever få erfara och praktisera demokratiska principer och värderingar, vilket underlättas av att de känner inkludering, deltagande och medansvar.
Kunskaper och förmågor
Tillsammans visar studierna att det finns olika aspekter av demokratilärande som kan främjas genom olika arbetssätt i undervisningen. Flera av studierna påvisar ett samband mellan ett öppet klassrumsklimat och elevers kunskaper om demokrati. Ett öppet klassrumsklimat verkar också stärka förmågan att delta i demokratin. Inkluderande och ömsesidigt respektfulla relationer mellan lärare och elever verkar ha ett positivt samband när det gäller elevernas förmågor i relation till demokrati.
Attityder och värderingar
Resultaten antyder att undervisningen i skolan kan påverka elevers attityder till politiskt deltagande senare i livet. Ett öppet klassrumsklimat, inkluderande och ömsesidigt respektfulla relationer mellan lärare och elever verkar även kunna kopplas till ett högre uppskattat framtida deltagande bland elever. Att läraren är medveten om minoritetsperspektiv i klassen och lyfter fram kritiska perspektiv kan stärka alla elevers vilja att delta i demokratin. Gruppdiskussioner och användning av nyhetsmedia i undervisningen kan öka elevers tilltro till sin egen förmåga att delta i demokratin, och främja positiva attityder till framtida politiskt deltagande.
Projektgrupp
Externa forskare
Maria Olson, professor i ämnesdidaktik, Stockholms universitet och gästprofessor i pedagogiskt arbete, Högskolan Dalarna
Mikael Persson, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet
Från Skolforskningsinstitutet
Pontus Wallin, fil.dr (projektledare)
Ilana Manneh, fil.dr (biträdande projektledare)
Lisa Jonsson (informationsspecialist)
Catarina Melin (projektassistent)
Diskussionsfrågor
På Skolforskningsportalen finns bland annat diskussionsfrågor som är tänkta att ge arbetslaget stöd i att skapa förståelse för kartläggningens resultat i relation till den egna undervisningspraktiken.
Beställ
Beställ din översikt som en tryckt bok kostnadsfritt via länken nedan. Om du behöver fler än 9 ex, mejla din beställning till info@skolfi.se.
Att lära demokrati – lärares arbetssätt i fokus
Demokratistegen
Demokratistegen är en modell för systematiskt arbete med demokratistärkande insatser. Med hjälp av Demokratistegen kan skolor och folkhögskolor utveckla sitt arbete med demokrati och mänskliga rättigheter.
För mer information
Mejla din fråga till: info@skolfi.se