Tidig läsundervisning i ett andraspråksperspektiv

Övergripande syfte och frågeställningar

Läskunnighet påverkar elevers möjligheter att ta till sig kunskap i alla ämnen, och spelar därför en avgörande roll för deras skolframgång. Att lära sig läsa med flyt och förståelse kan därför beskrivas som en av de viktigaste förmågorna en elev behöver tillägna sig under skolans tidigaste år.

Många elever i dagens svenska skola lär sig läsa parallellt med att de också utvecklar svenska som andraspråk, vilket kan innebära utmaningar. Samtidigt som de ska lära sig knäcka läskoden ska de också tillägna sig ord och begrepp på ett andraspråk. Lärare behöver förhålla sig till en språkligt heterogen elevgrupp, samtidigt som de ofta behöver undervisa enligt två kursplaner i samma klassrum: svenska och svenska som andraspråk.

Inom andraspråksdidaktiken betonas att undervisningen ska utgå från ett andraspråksperspektiv. Flerspråkigheten ses som en resurs för meningsskapande och lärande, och för att gagna elevens andraspråksutveckling i svenska språket. Undervisningen ska genomsyras av ett jämförande perspektiv mellan svenska och andra språk eleven kan.

Översikten avser att sammanställa forskning som studerat läsundervisning för andraspråkstalande elever i de tidiga skolåren, och som kan ge lärare kunskap om hur de kan främja andraspråkstalande elevers läsutveckling. Översiktsfrågorna som forskningssammanställningen ska besvara är:

• Vad är effektiv läsundervisning för andraspråkstalande elever i de tidiga skolåren?
• Hur bidrar undervisning med andraspråksdidaktiska komponenter till andraspråkstalande elevers läsutveckling?

Bakgrund

Skolforskningsinstitutet har genomfört en förstudie för att undersöka möjligheterna att genomföra en systematisk översikt om tidig läsundervisning. Förstudien påvisade ett behov av en forskningssammanställning kring tidig läsundervisning för andraspråkstalande elever, och att det finns tillräckligt med internationell forskning för att utgöra underlag för en sådan.

Internationella kunskapsmätningar (PIRLS) visar att svenska 10-åringars läsförmåga har sjunkit under de senaste 20 åren. Framför allt har skillnaden mellan de högst och de lägst presterande eleverna ökat. Faktorer som elevers hemresurser och skolors elevsammansättning spelar roll för denna utveckling. Bland de lägst presterande eleverna är det också vanligare att inte alltid tala svenska i hemmet. Vidare belyser resultaten på de nationella proven i åk 3 att måluppfyllelsen för läs- och skrivrelaterade förmågor generellt är lägre för de elever som läser svenska som andraspråk än för de elever som läser svenska.

I dagens grundlärarexamen ingår inte svenska som andraspråk för de lärare som ska arbeta i F–3. På senare tid har svenska som andraspråk blivit ett valbart ämne i grundlärarexamen, men många av de lärare som idag undervisar i svenska som andraspråk i de tidiga skolåren saknar formella kunskaper i ämnet.

Nuläge i projektet

Projektgrupp

Externa forskare

Från Skolforskningsinstitutet

För mer information, kontakta