Registrering och kaffe

9.00-9.30

Utforskande av 6-åringars meningsskapande

9.30-10.30
När elever arbetar med hybrida läraktiviteter använder de olika kompetenser i ett samspel: digital kompetens, social kompetens och ämneskompetens. Det visar ett forskningsprojekt från Linnéuniversitetet. Lyssna på Marina Wernholm, lektor vid institutionen för pedagogik, som berättar om hur lärare kan använda insikterna i undervisning med digitala verktyg.

Tioårig grundskola

10.30-11.30
Från hösten 2028 blir grundskolan tioårig. Förändringen gäller även anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Ta del av hur förändringarna påverkar ditt arbete och lyssna på Jenny Kallstenius, chef på enheten för systemutvärdering på Skolverkets analysavdelning och tidigare huvudsekreterare i utredningen om en tioårig grundskola, Karin Örn, Skolverkets läroplansavdelning och Marie Wiberg Scott, Skolverkets läroplansavdelning.

Lunch

11.30-12.30

Att utveckla undervisning i musik och i fritidshem med stöd av forskning

12.30-13.00

Forskarna Ilana Manneh och Karolina Fredriksson Erson berättar om två forskningsöversikter som Skolforskningsinstitutet tagit fram. Forskningsöversikten Elevers lärande i musik fokuserar på kvaliteten i interaktionen mellan lärare och elever i musikundervisningen. Den belyser också hur lärare kan utveckla sina instruktioner och sin återkoppling för att stödja elevernas lärande.

Forskningsöversikten Utveckling och lärande i fritidshem belyser att lärares förhållningssätt har stor betydelse för elevernas möjligheter till en meningsfull fritid samt deras utveckling och lärande. Genom att erbjuda kreativa och stimulerande lärmiljöer samt välplanerade aktiviteter skapas goda förutsättningar för eleverna att utveckla sociala och kunskapsmässiga förmågor.

Se eller räkna? Elevers räknestrategier i addition och subtraktion med tiotalsövergång

Ett forskningsprojekt på Oxledsskolan i Partille ledde till att alla elever som deltog blev godkända på nationella proven i matematik. Projektet fokuserade på elevernas taluppfattning och talrelationer istället för enstegsräkning. Camilla Björklund, professor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet och läraren Paula Kern berättar om projektets metoder och arbetssätt.

Hur kan lärare i naturvetenskap för yngre åldrar ges möjligheter att bättre stödja elever från icke-akademiska bakgrunder med svenska som andraspråk?

Elever med annat modersmål än svenska kan ha svårare att ta till sig undervisning i naturvetenskap. Detta forskningsprojekt har undersökt hur olika didaktiska modeller kan stödja yngre elevers lärande. Fokus ligger på elever från icke-akademiska bakgrunder och med svenska som andraspråk. Medverkande: Per-Olof Wickman, professor emeritus vid Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet, läraren Anna Jeppson samt skolutvecklarna Carl-Magnus Wedernäs och Pia Larsson.

Hur kan fritidshem väcka elevers lust att läsa?

Elevers motivation att läsa minskar ofta med stigande ålder. Anna Martín Bylund har undersökt fritidshemmets roll som en kompletterande pedagogisk arena och hur fritidshemmets pedagogik kan bidra till att stärka elevers vilja att läsa och deras utveckling av en egen läsidentitet. Medverkande: Anna Martín Bylund, universitetslektor och docent vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet tillsammans med lärarna Susanna Sundin och Ulrika Lagerlund.

Läskraft – att engagera elever i läsning

Vilka undervisningsmetoder engagerar elever i läsning av skönlitteratur? Lärarna Linda Wikström och Maria Karlsson berättar om arbetssätt och undervisningsmetoder som visat sig vara framgångsrika i forskningsprojektet Läskraft.

Att skapa vi:et i hembygden: Närsamhällets kulturarv i SO-undervisningen på lågstadiet

Hur kan lärare använda hemortens kulturarv och historiska platser i undervisningen? Forskningsprojektet utmanade rådande undervisningstraditioner och undersökte vad som kan vara platser i ett mångkulturellt samhälle. De undersökte också vilka platser som elever betraktar som historiska platser med utgångspunkt i sin livsvärld. Ta del av didaktiska strategier som kan användas i SO-undervisningen på lågstadiet. Medverkande: David Ludvigsson, professor i lokalhistoria vid Linköpings universitet, Cecilia Trenter, professor i historieförmedling och historiedidaktik vid Malmö universitet och Martin Stolare, professor i historia vid Karlstad universitet.

FIP: Framgångsrik Integrering av Problemformulering i förskoleklass

För att kunna bli framgångsrika problemlösare behöver elever både få lösa problem och formulera problemuppgifter. Detta forskningsprojekt kom fram till att elevers lärande i matematik främjas av att problemformulering redan i förskoleklass. Andreas Ebbelind, docent i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet, berättar om forskningsresultaten tillsammans med forskaren Jorryt van Bommel samt lärarna Marie Hansson och Katarina Danielsson.

Att utveckla undervisning från årskurs 1: Elevers uppfattningar om samhällsfunktioner

Hur uppfattar sjuåringar olika samhällsfunktioner som polis, sjukvård och skola? Detta forskningsprojekt undersökte hur undervisning i årskurs 1 kan utformas för att utveckla elevers förståelse av dessa samhällsfunktioner. Medverkande: Klas Andersson docent i pedagogik och Kristoffer Larsson, docent i ämnesdidaktik, båda vid Göteborgs universitet.

KROM – Kollektiva Reflektioner om Multiplikation

KROM-projektet undersöker hur man gör det möjligt för unga elever att tänka och samtala om multiplikation. Genom att utforma uppgifter på olika sätt undersöks hur man kan få elever att reflektera kring innebörden av multiplikation. Projektet presenterar några elevreflektioner i årskurs två efter att de mött några av forskningsprojektets uppgifter. Helena Eriksson, projektledare och lektor vid institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet, berättar om forskningsprojektet tillsammans med Charlotta Andersson, adjunkt på SLU och Maja Sundqvist, deltagande lärare.

PLUS – problemsituationer, lärandemodeller och undervisningsstrategier

Många elever saknar grundläggande förståelse för positionssystemets uppbyggnad. Detta kan skapa flera olika problem i deras lärande. Forskare från Stockholms universitet presenterar en forskningsbaserad guide för undervisning om positionssystemet på lågstadiet. Inger Eriksson, professor emerita vid institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet och Sanna Wettergren, fil.dr, Åbo Akademi, och Annika Peterson, lärare, berättar om forskningsresultaten.